Att klä sig efter sin kroppstyp – eller inte?

För några månader sedan läste jag ett inlägg på Instagram (minns ej vem såhär på rak arm så kan tyvärr inte länka) om det här med kläder och kroppsform. Tjejen i fråga hade provat ett par boyfriend-jeans men något besviket insett att de inte alls satt sådär pösigt osv som boyfriend-jeans ”ska” sitta (observera ”-tecknen runt ska, för vem har bestämt att de ”ska” sitta så?!). Sedan hade hon kollat i spegeln en gång till och insett att de dock sagt jäkligt snyggt på hennes kurvor – även om de inte satt som det är ”tänkt”. Ända sedan jag läste det där inlägget har jag haft det i bakhuvudet när jag provat eller shoppat kläder och de senaste två veckorna har jag haft två sådana upplevelser själv. Jag har varit ganska duktig själv på att inte testa eller köpa vissa sorters kläder bara för att de inte passar när man har någon form av kurvor, och då blir det så uppenbart vilken förändring som skett – inombords – när såna här tankar kommer.

Den första gången var med en bomberjacka/tröja som jag sett på bild på Instagram och fastnat för. Gick till butiken, testade den och köpte den direkt. Gick sedan hem och kollade på bilden – och insåg att den var knäppt där och att det ju var det som (också) var snyggt. Testade knäppa min och det gick, men det var inte särskilt snyggt. Nästa dag gick jag därför tillbaka till butiken, testade både en och två större storlekar, men det var fortfarande inte snyggt. Den liksom gled upp och satte sig i midjan, istället för på höfterna som på bilden. Det var då det slog mig; so what att jag inte kan ha den knäppt?! Tjejen på bilden var supersmal med minimala former (vad man kunde se) och stod blickstilla framför en spegel – det är inte riktigt så jag ser ut (eller lever för den delen, jag vill kunna röra mig utan att kläderna åker på sned). Men det betyder inte att den inte var snygg på mig – tvärtom! Den satt skitsnyggt öppen och jag använt den hur mycket som helst sedan dess!

Well, jag tycker iallafall att den är och sitter snyggt som den är. Har dock inga bättre bilder på den än såhär…

Häromdagen dök sedan den här artikeln upp i mitt flöde på Facebook och drev mig lite smått till vansinne. VARFÖR ska man välja jeans för att de får en att se smalare ut? Eller för att de får benen att se längre ut? Eller för att de ”håller in magen och lyfter rumpan”? Borde det inte vara huvudsaken att de är snygga (fast vem bestämmer det?) eller, egentligen, att man själv känner sig snygg eller bekväm i dem och att man trivs i dem?

På tal om jeans. Precis som tjejen jag berättade om i början av inlägget, testade jag ett par jeans häromveckan som Emil absolut tyckte att jag skulle testa. Jag köper oftast vanliga, smala, tighta jeans med hög midja och ankelkorta i benen. För att de är skönast och för att jag känner mig mest bekväm i dem. De ger ett lite nättare (inte smalt, utan mer enkelt) intryck tycker jag som passar mer för tex jobbet (framförallt möten), osv. Hur som helst, detta var istället ett par med ganska låg midja (betydligt lägre än vad jag haft på länge), massa hål och slitningar och så vidare. När jag har jeans med lite lägre midja, speciellt med hål och slitningar, så känns det som att jag har typ pösiga baggy- eller boyfriend-jeans på mig och det har jag haft svårt för de senaste åren, speciellt på skola/jobb (i högstadiet hade jag jämt sådant men sen hände något). På bilder, med smala modeller, ser de ungefär lika nätta ut som de andra jeansen jag har vanligtvis men på mig som har lite kurvor blir det liksom inte så. MEN, grejen med dessa jeans var ju att de var supersnygga, även om de känns som baggy-jeans och inte ser ut som på bilderna (till saken hör att de är supertighta och inte alls SER ut som baggy-jeans egentligen, det är bara min inbillning tror jag), så det slutade med att jag köpte dem. OCH, jag har använt dem flera gånger de senaste två veckorna – även till jobbet där jag var mycket tveksam först (inte på möten dock, det känns lite overkill att komma i slitna jeans, även om det i och för sig är modernt). Men framförallt, jag känner mig så snygg varje gång! Häromdagen drog jag dessutom på mina högklackade skor för en gångs skull, vilket tog bort lite av baggy-känslan och fick mig att känna mig ännu bekvämare (snyggare…).

Jag vet att man ”inte får” skriva såna här inlägg i Sverige egentligen – att man känner sig snygg osv, men det är dags att trotsa jantelagen och stå upp för oss själva. Tro på oss själva. Älska oss själva! 

Och förresten, at the end of the day spelar ju dock inget av det här någon roll, för det viktiga är inte hur du ser ut. Varken naken eller i jeans eller i klänning eller i täckkläder eller i burka eller vad du vill klä dig i. Det viktiga är att du älskar dig själv och din kropp. Oavsett vad. Men, någonstans så innefattar ju det även hur den ser ut (om du inte ska blunda för en spegel för resten av ditt liv, men det blir svårt) och då tror jag ändå att det är viktigt att man känner sig bekväm med det man ser – naken och i kläder. Uppklädd till tårna eller klädd i mjukisbyxor eller träningskläder. Jag är helt inne på att om man känner sig mer bekväm i en viss typ av kläder ska man använda det för det gör så mycket för självkänslan och allt det där, men framförallt så tror jag att om man älskar sig själv och sin kropp, om man är bekväm och trivs med allt som det är, så kommer man trivas i så många fler typer av kläder. För att känna sig bekväm i kläder betyder INTE att man måste använda det som ”passar ens kroppstyp” eller det som ”fixar formen” eller vad det nu handlar om. Det betyder INTE att man måste ha kläder som strävar efter att forma en kropp som ser ut som idealet. Det betyder att du ska klä dig i det som DU tycker är snyggt eller det som DU vill ha på dig. Det DU känner dig bekväm i. Vill du ha ett par moderiktiga jeans som går emot allt det där jag nämnt ovan om kläder och kroppsform, för att det är det DU trivs i och tycker om? Go for it! Vill du ha ett par jeans som är tvärtemot allt mode men som är snygga på dig? Kör! Vill du följa alla moderegler både generellt och kring kroppstyp? Det är helt okej det med. Om du gör det för att DU vill. För att DU känner dig bekväm i det. Och vill du allra helst ha ett par sunkiga gamla mjukisbyxor för att idag är det vad du känner dig mest bekväm i? Det är också helt okej. Allt är okej. Du är okej. Ditt värde sitter inte i hur din rumpa ser ut i ett par jeans. Eller i ett par sunkiga pyjamasbyxor för den delen. Din kropp är inte mindre värd att älskas bara för att jeansen har lägre midja så magen putar lite över (news flash – det gör den på typ alla människor ibland). Eller för att det är en modell som gör att benen eller hela du ser lite kortare ut. Om du tycker det är snyggt, om du känner dig bekväm i det eller om du bara inte har lust att ta på dig något annat idag – använd det! Strunta i vad andra tycker. Strunta i vad de så kallade experterna säger. Och om du inte känner dig bekväm i det eller tycker att det är snyggt, oavsett om det är något som passar din kroppstyp eller ej – använd det inte! Din kropp är unik och värd att älskas precis som den är. Du är värd att älskas, precis som du är.

2 svar på ”Att klä sig efter sin kroppstyp – eller inte?”

  1. Alltså jag blir så lycklig av att läsa ditt inlägg så här på morgonen (efter att precis stressvalt kläder och med en liten ångest klump i magen)! Ska verkligen bära med mig det här ?

  2. Åh TACK för din fina kommentar! Jag var lite tveksam först till att skriva inlägget, tänkte att det kanske skulle missuppfattas eller bara för att man inte ”får” skriva sånt i Sverige, men nu känns det mycket bättre ☺️?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *