1 december

Hur galet är det inte att det redan är 1 december? Känns som det var 1 september nyss. I onsdags gick jag på Carros yogaklass och igår hade jag en egen klass för fotbollstjejerna igen och det var SÅ FANTASTISKT. Pratade om självkärlek, självförtroende, att stå upp för sig själv och tro på sig själv. Återigen så slog det mig hur detta är precis vad jag letat efter ända sedan jag var typ fjorton, utan att veta exakt vad jag letade efter. Livet har en förmåga att lösa sig bara man tror på det och vågar drömma stort och lyssna inåt och följa hjärtat (och jobba lite för det). Typ såhär som jag skrev på Instagram igår: Taught another yoga class today, ten 14-year old girls. Spoke about self love and accepting yourself and being strong and believing in yourself and standing up for yourself (much needed these days….). And I realized: this is it. This is what I want to do. What I’ve been dreaming about since I was fourteen (more or less). What I’ve been longing for, waiting for, searching for without knowing exactly what I was looking for. But now I do and it’s a hell of a feeling. All those times I hesitated, wondered, changed my direction, and now here I am. Exactly where I am supposed – and want – to be. Thank you thank you thank you life.

Idag var jag hos naprapaten då jag har en triggerpunkt som irriterat superlänge och nu har det blivit värre och spridit sig upp i nacken. Sa innan jag gick dit ”jag vill att nån typ sticker in en nål i muskeln och köttar runt så det onda försvinner någon gång” och be careful what you wish for säger jag bara. Det blev inga nålar men JÄVLAR VAD ONT DET GJORDE. Aldrig varit med om något så illa och det var bara massage och mobilisering?! Tappade nästan andan av smärta, trodde typ jag skulle svimma och efteråt var jag både yr och illamående. MEN nu efteråt när musklerna äntligen känns lite avslappnade känns det skönt. Ska dit en gång till nästa vecka så hoppas jag det är bra sen.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *