En svensk (tjej)klassiker

Häromveckan när jag åkte Tjejvasan (till och med innan jag klarat av det, i bilen på väg dit) insåg jag att jag, i och med målgången den dagen skulle ha avklarat halva Tjejklassikern. Sprang ju Tjejlidingöloppet (Rosa Bandet-loppet) i höstas tack vare att vår chef gav oss startplats i sommarpresent och så Tjejvasan nu häromveckan alltså. En del av mig kände att nej någon måtta får det vara, det räcker med löpning och skidor men jag har inte kunnat släppa tanken på det och igår började jag fundera på det lite mer. Cyklingen tror jag att jag skulle klara av rätt enkelt, bara jag vänjer mig vid att sitta på en cykelsadel i tio mil, men simningen kände jag mig rätt osäker på. Både att simma en hel kilometer och att göra det i öppet – KALLT – vatten, motströms. Jag har svårt för öppet vatten generellt liksom. Att då dessutom simma en kilometer motströms i den iskalla Dalälven, nejtack. Men, som med allt annat som är lite sådär skräckblandad förtjusning så är jag ju ändå lite sugen, så jag bestämde mig för att gå till Centralbadet idag och testa hur långt jag kunde simma. För visso i bassäng, men för att få ett hum om hur långt en kilometers simning faktiskt är.

Och well, jag klarade det!!! Simmade till och med 1050 meter för jag ville testa crawla ett par längder efteråt. Så nu har jag ju i princip ingen återvändo (det officiella var att jag skulle testa, men i mitt huvud var det mer ”om jag klarar det idag så ska jag köra Tjejvansbrosimningen” så jag vet ju att om jag inte gör det blir jag besviken på mig själv).

Det positiva är ju att simning är bra för hälsporren (och bra träning) (och bara väldigt skönt). Det jobbiga är att jag har både cykling och simning att träna på nu med andra ord. Har för visso inte anmält mig än men det ska jag snart göra! Någon som vill hänga på?

Bjuder på en väldigt osmickrande bild från efter de där 1050 meterna, med sminket lite utsmetat och ansiktet rött av klor och ansträngning.

Det sköna med simning är ju också att en ofta kan basta och chilla lite efteråt, på Centralbadet finns både en mindre lite varm pool, ångbastu och vanlig bastu så jag passade på att njuta lite av det efter träningen. Nu på kvällen har jag lyssnat på ett webbinarium från Skatteverket om enskild firma, bokföring, skatter och sådär. Mitt kontrollbehov vill ha koll så att allt blir rätt med företaget och då passar ju gratis webbinarium hemifrån soffan perfekt! På torsdag är det ytterligare en och sedan en sista nästa vecka tror jag det var (som jag anmält mig på, finns hela tiden). Hoppas att jag känner mig lite mer säker efter det. Dock insåg jag på detta webbinarium hur mycket jag ändå kan om bokföring och sånt, jag som inte kunde ett skvatt för ett och ett halvt år sedan! Tänk vad en lär sig och utmanas bara en vågar göra det där som är lite läskigt (på tal om skräckblandad förtjusning och att göra det ändå)…

Något helt annat: kände nu när jag reste mig för att hämta te att kroppen börjar bli sådär härligt trött och nästan-träningsvärks-stel; ÄLSKAR den känslan! Känner mig aldrig så stark och nöjd över min kropp som när den kommer smygande några timmar efter träning. För att jag känner att jag har rört på mig och använt kroppen och för att den än en gång bevisar att den klarar så mycket mer än jag tror. Det handlar inte om träningsvärk utan mer bara den där lite lätta stelheten som kommer när blodcirkulationen långsamt stannar av igen och musklerna är lite trötta (och såklart behöver inte all träning leda till varken träningsvärk eller den känslan – den viktigaste träningen är den som blir av, men det är en helt annan diskussion).

Nu ska jag krypa ned i sängen och läsa en bok tror jag, eller till och med lägga mig och sova. Jag är sjukt trött (som alltid på tisdagar eftersom måndagar blir sent med yogaklassen) och har varit dålig på att ta mig upp på morgnarna den senaste tiden trots att jag vill gå upp tidigt både så jag slipper stressa och så jag är på jobbet tidigt och kan gå hem tidigt. Imorse snoozade jag i princip i sömnen alldeles för länge, var seg hela morgonen, kom sent till jobbet och sen är liksom hela dagen förstörd. Dags att försöka ändra på det!

Barnyoga

Idag fortsatte Uppsala Yogar och jag hade som sagt en prova-på-klass på barnyoga innan de vanliga. Det kom säkert 20-25 barn + föräldrar (räknade aldrig exakt) så låt oss bara säga att salen var full! Superkul att så många är nyfikna på yoga, jag tror verkligen att det är toppen för barn – det tränar ju både rörelse, avslappning, kroppskännedom, närvaro, mm. Sen hade jag mina vanliga barnyogaklasser där det var lite lugnare tempo och färre barn. Om ni också är sugna finns mer info här på min hemsida (hur coolt att jag kan skriva det?!) under tjänster.

Nu ska jag hoppa in i duschen och sen krypa ned i soffan med mat och en bok eller serie och inte göra någonting mer på hela kvällen. Det är galet hur trött en kan bli av att leda yoga!

Uppsala yogar

I helgen är det Uppsala Yogar, vilket är typ en yogafestival. Alla (?) studios i stan håller donationsklasser där pengarna går direkt till Uppsala tjej- och transjour. Fint initiativ och kul då det är lite speciella klasser. Dock gick jag bara på en idag, funka vinyasa som min vän Carro höll. Superrolig (och svettig) klass med dansparty mitt på ljusa dagen. Sen åt jag lunch med Lisa i flera timmar, perfekt lördag. Och det bästa var nog (nåja, såklart inte det bästa, det var ju att få yoga och träffa alla fina vänner <3) att när jag kom hem vid två-tre så hade jag redan hunnit äta frukost, yoga och umgås med Lisa i flera timmar. Jag tycker verkligen bättre om att lägga mig tidigt och vakna tidigt, än att vara ute halva natten och sova halva dagen (för att säga emot mig själv och mitt resonemang häromdagen om att leva life, men som sagt behöver ju inte leva life betyda att dricka alkohol eller festa eller vara ute sent….). Sen har jag fixat lite med kommande yogaklasser och äntligen skaffat mig en egen domän och hemsida! När detta inlägg publiceras kommer den ju vara up and running och det känns lite läskigt men också väldigt kul. Jag tänker att det får vara ett work in progress och något jag förbättrar och utvecklar med tiden (till exempel importera den gamla bloggen utan att hela systemet kraschar).

Ett dagens mindful innan jag slutar skriva: skulle göra tacopaj till kvällsmat, hade köpt en färdig pajdeg som jag brukar (mvh lite lat ja) men insåg när jag skulle ta den att sista förbrukningsdag varit. I tveksamheten kring om den fortfarande var ätbar läste jag även innehållsförteckningen och insåg att pajdegen innehöll etanol (!!!). Efter att ha läst det kände jag mig rättså äcklad så det slutade med att jag googlade upp ett superenkelt pajdegsrecept och slängde ihop en egen (varför jag aldrig gjort det innan när det är så enkelt är en annan femma, men bättre sent än aldrig) och köpedegen åkte direkt i soptunnan.

Nu: sovdags! Imorn ska jag hålla en prova-på-barnyoga-klass innan de vanliga för Uppsala Yogar. Så har du barn mellan 4 och 11 år och vill yoga för en god sak, kom till Yogahuset klockan 13.30!

Internationella kvinnodagen

Häromdagen läste jag om tantra i en bok. Inte tantrasex utan tantra som är en del av yoga, en form av religion kan man nästan säga. Jag tänker inte ge mig in på att förklara vad det innebär och innehåller för det är otroligt komplext och komplicerat, men bland annat så finns en del som handlar om övervinna rädslan för att bryta normen och vara annorlunda. Om att tänka på och göra det som enligt andra indiska religioner och filosofier är orent (alkohol, kött, sex, mm) men även om att våga vara annorlunda, göra lite smågalna saker både hypotetiskt och bokstavligt. Och det behöver inte vara så avancerat – det kan handla om något så ”enkelt” som att ha de kläder en vill eller säga och stå för vad en tycker och tänker även om ingen annan i rummet håller med.

Igår var det – som ni alla säkert vet – internationella kvinnodagen. Jag tänker inte förklara varför det inte är en dag att fira och säga grattis, det finns det mängder av bra krönikor om där ute redan (googla 8 mars + grattis så hittar ni nog något) men däremot funderade jag lite på vad det innebär för mig. Jag håller med om att det inte är något att fira med grattis och ballonger men jag tycker ändå att det kan vara fint att hylla kvinnor och uppmärksamma dem (oss) lite extra och att pusha för kvinnligheten och att våga ta plats och vara sig själv. Egentligen borde inte behövas en speciell dag för det, alla dagar borde vara dagar att hylla och uppmärksamma och uppmuntra alla människor oavsett kön att vara den man är men uppenbarligen ser inte världen ut så – ännu – så uppenbarligen behövs sådana här dagar OCH det kan finnas en poäng i att hela världen tycks fokusera på bara en sak under en viss tidsperiod. På något sätt känns det mer slagkraftigt än lite hela tiden – även om det såklart också är superviktigt.

Jag firade/hyllade/uppmärksammade dagen med att äta middag och dricka vin med Maja. Inte för att det krävs så mycket mod för att vara sig själv och prata med en av sina äldsta vänner, men det är något speciellt att umgås och prata i typ sju timmar i sträck. Man hinner komma djupare in i alla samtalsämnen än vanligtvis (speciellt efter några glas vin, hehe). Bara det är ju så värt! Dessutom: det var väldigt längesen jag drack mer än ett glas vin till maten och var uppe sådär sent en kväll mitt i veckan. När jag pluggade och jobbade tidigare kunde jag ju ibland festa och sen gå till jobbet efter två timmars sömn men bara för att en har ett heltidsjobb så verkar det som att en måste bli vuxen och ordentlig och inte göra sånt längre och det är ju inte så jag vill leva mitt liv! Jag är bara 25, jag vill fortsätta leva loppan ett tag till. (Jag menar dock absolut inte att en ska göra det varje vecka, inte ens varje månad, men det är inte så farligt att vara lite trött en fredag efter att ha haft en supertrevlig men lite senare kväll än vanligt dagen innan). Och nej, det är ingen som tvingar mig att inte göra saker, inte ens någon som säger att jag inte borde. Det är bara jag som inbillar mig och tror att en måste vara så deadly serious och leva så jäkla ordentligt numera och absolut jag vill träna och yoga på kvällarna och behöver sova en del för att funka, men ibland måste man släppa på de där rutinerna för andra saker också. Inte alltid, inte ofta, men ibland. För livet.

Du kanske tycker att jag är helt knäpp som tänker och tror att det är sådär, för dig kanske det låter helt normalt. men jag tror inte att jag är ensam om att tänka så och jag tror framförallt att många tjejer känner igen sig, i att behöva vara seriös och ordentlig jämt, i oron över vad andra ska tycka och tänka, i tankarna om hur en ska leva sitt liv. Och därför mina vänner, behövs dagar som internationella kvinnodagen. För att folk ska prata om kvinnor och jämställdhet och normer dygnet runt i några dagar och väcka tankar på att kanske kanske kan vi leva annorlunda. Kanske finns det bättre sätt (i vissa områden i livet). För att vi ska utmanas i våra tankar men så småningom även vårt beteende. För att vi ska våga stå upp, leva det liv vi drömmer om, bryta normer och vara galna om vi så vill. På vårat eget sätt. På våran egen nivå. I handling eller till och med bara i tanken. För att vi ska våga vara vi. För att vi ska kunna vara vi.

(Och japp jag överlevde dagen helt galant och var inte trött förrän nu på kvällen).

(Och jag tog inte en enda bild igår så här kommer några bilder från när vi hängde i Gävle förra året och i Malung i somras. Båda gångerna på dans. Älskar dans!!!)

Internationella kvinnodagen

Häromdagen läste jag om tantra i en bok. Inte tantrasex utan tantra som är en del av yoga, en form av religion kan man nästan säga. Jag tänker inte ge mig in på att förklara vad det innebär och innehåller för det är otroligt komplext och komplicerat, men bland annat så finns en del som handlar om övervinna rädslan för att bryta normen och vara annorlunda. Om att tänka på och göra det som enligt andra indiska religioner och filosofier är orent (alkohol, kött, sex, mm) men även om att våga vara annorlunda, göra lite smågalna saker både hypotetiskt och bokstavligt. Och det behöver inte vara så avancerat – det kan handla om något så ”enkelt” som att ha de kläder en vill eller säga och stå för vad en tycker och tänker även om ingen annan i rummet håller med.

Igår var det – som ni alla säkert vet – internationella kvinnodagen. Jag tänker inte förklara varför det inte är en dag att fira och säga grattis, det finns det mängder av bra krönikor om där ute redan (googla 8 mars + grattis så hittar ni nog något) men däremot funderade jag lite på vad det innebär för mig. Jag håller med om att det inte är något att fira med grattis och ballonger men jag tycker ändå att det kan vara fint att hylla kvinnor och uppmärksamma dem (oss) lite extra och att pusha för kvinnligheten och att våga ta plats och vara sig själv. Egentligen borde inte behövas en speciell dag för det, alla dagar borde vara dagar att hylla och uppmärksamma och uppmuntra alla människor oavsett kön att vara den man är men uppenbarligen ser inte världen ut så – ännu – så uppenbarligen behövs sådana här dagar OCH det kan finnas en poäng i att hela världen tycks fokusera på bara en sak under en viss tidsperiod. På något sätt känns det mer slagkraftigt än lite hela tiden – även om det såklart också är superviktigt.

Jag firade/hyllade/uppmärksammade dagen med att äta middag och dricka vin med Maja. Inte för att det krävs så mycket mod för att vara sig själv och prata med en av sina äldsta vänner, men det är något speciellt att umgås och prata i typ sju timmar i sträck. Man hinner komma djupare in i alla samtalsämnen än vanligtvis (speciellt efter några glas vin, hehe). Bara det är ju så värt! Dessutom: det var väldigt längesen jag drack mer än ett glas vin till maten och var uppe sådär sent en kväll mitt i veckan. När jag pluggade och jobbade tidigare kunde jag ju ibland festa och sen gå till jobbet efter två timmars sömn men bara för att en har ett heltidsjobb så verkar det som att en måste bli vuxen och ordentlig och inte göra sånt längre och det är ju inte så jag vill leva mitt liv! Jag är bara 25, jag vill fortsätta leva loppan ett tag till. (Jag menar dock absolut inte att en ska göra det varje vecka, inte ens varje månad, men det är inte så farligt att vara lite trött en fredag efter att ha haft en supertrevlig men lite senare kväll än vanligt dagen innan). Och nej, det är ingen som tvingar mig att inte göra saker, inte ens någon som säger att jag inte borde. Det är bara jag som inbillar mig och tror att en måste vara så deadly serious och leva så jäkla ordentligt numera och absolut jag vill träna och yoga på kvällarna och behöver sova en del för att funka, men ibland måste man släppa på de där rutinerna för andra saker också. Inte alltid, inte ofta, men ibland. För livet.

Du kanske tycker att jag är helt knäpp som tänker och tror att det är sådär, för dig kanske det låter helt normalt. men jag tror inte att jag är ensam om att tänka så och jag tror framförallt att många tjejer känner igen sig, i att behöva vara seriös och ordentlig jämt, i oron över vad andra ska tycka och tänka, i tankarna om hur en ska leva sitt liv. Och därför mina vänner, behövs dagar som internationella kvinnodagen. För att folk ska prata om kvinnor och jämställdhet och normer dygnet runt i några dagar och väcka tankar på att kanske kanske kan vi leva annorlunda. Kanske finns det bättre sätt (i vissa områden i livet). För att vi ska utmanas i våra tankar men så småningom även vårt beteende. För att vi ska våga stå upp, leva det liv vi drömmer om, bryta normer och vara galna om vi så vill. På vårat eget sätt. På våran egen nivå. I handling eller till och med bara i tanken. För att vi ska våga vara vi. För att vi ska kunna vara vi.

(Och japp jag överlevde dagen helt galant och var inte trött förrän nu på kvällen).

(Och jag tog inte en enda bild igår så här kommer några bilder från när vi hängde i Gävle förra året och i Malung i somras. Båda gångerna på dans. Älskar dans!!!)

Wherever we plant love, love grows

Minns du det där inlägget jag skrev om den där lilla rösten inuti som säger vad du är och inte är? En sån sak som jag tänker om mig själv är att jag är en sån som inte kan hålla liv i växter och som inte alls har gröna fingrar. Well, förra året lyckades jag få ett tjugo-tal tomater inomhus och nu börjar vår lägenhet likna ett växthus. Vissa av plantorna fick jag dessutom för över en månad sedan – som sticklingar – och de både lever och har växt vilket är ett mycket bra tecken. Och det viktigaste av allt: jag tycker att det är kul att pyssla med dem! Det gör mig absolut till någon som både kan hålla liv i växter, som har gröna fingrar och någon som håller på med växter.

Idag cyklade jag ut till Boländerna för att lämna in mina gamla kameror till försäljning men hamnade även på både Rusta och Plantagen. Hittade så mycket fin inredning (japp på Rusta också, jag bryr mig inte så mycket om vilken butik det kommer ifrån bara det är snyggt): kuddar och filtar och vaser och krukor och en massa växter jag ville ha. Eftersom jag cyklade OCH har en budget att följa numera (mer om den en annan dag) så handlade jag bara två småväxter och krukor till samt krukor och frön för att kunna så både grönsaker och kryddor senare i vår. Avvaktar med grönsakerna men några av kryddorna satte jag redan nu och såhär ser vår lägenhet ut numera (andra fönstret är överbelamrat med orkidéer som inte blommar just nu, sådär kul att ha i fönstret men vet inte var de ska stå annars…..). Jag älskar att ha blommor och växter inomhus – det blir så mycket mer hemtrevligt!

Wherever we plant love, love grows

Minns du det där inlägget jag skrev om den där lilla rösten inuti som säger vad du är och inte är? En sån sak som jag tänker om mig själv är att jag är en sån som inte kan hålla liv i växter och som inte alls har gröna fingrar. Well, förra året lyckades jag få ett tjugo-tal tomater inomhus och nu börjar vår lägenhet likna ett växthus. Vissa av plantorna fick jag dessutom för över en månad sedan – som sticklingar – och de både lever och har växt vilket är ett mycket bra tecken. Och det viktigaste av allt: jag tycker att det är kul att pyssla med dem! Det gör mig absolut till någon som både kan hålla liv i växter, som har gröna fingrar och någon som håller på med växter.

Idag cyklade jag ut till Boländerna för att lämna in mina gamla kameror till försäljning men hamnade även på både Rusta och Plantagen. Hittade så mycket fin inredning (japp på Rusta också, jag bryr mig inte så mycket om vilken butik det kommer ifrån bara det är snyggt): kuddar och filtar och vaser och krukor och en massa växter jag ville ha. Eftersom jag cyklade OCH har en budget att följa numera (mer om den en annan dag) så handlade jag bara två småväxter och krukor till samt krukor och frön för att kunna så både grönsaker och kryddor senare i vår. Avvaktar med grönsakerna men några av kryddorna satte jag redan nu och såhär ser vår lägenhet ut numera (andra fönstret är överbelamrat med orkidéer som inte blommar just nu, sådär kul att ha i fönstret men vet inte var de ska stå annars…..). Jag älskar att ha blommor och växter inomhus – det blir så mycket mer hemtrevligt!

Mindfulness i vardagen

Mycket prat om mindfulness (och långa texter) blir det denna månad, men jag tänker att det är ett bra sätt att också vara mindful – att reflektera kring det och vad det faktiskt innebär. Har varje kväll skrivit ”dagens mindfulness” i min dagbok för att försöka uppmärksamma de där små valen som jag – förhoppningsvis – gjort medvetet. I söndags var det bland annat att säga nej till att umgås med en kompis (som jag ju egentligen ville träffa) och istället prioritera vila då jag kände mig väldigt trött samt att cykla till och från yogastudion. Lite frisk luft, dagsljus och motion gör alltid gott! Sen såg hela kvällen ut såhär vilket också var ett väldigt medvetet val:

När jag kollar på serier eller läser en skönlitterär bok hamnar jag så djupt i berättelsen att jag liksom tappar lite tid och rum – men inte på ett bra sätt. Jag plöjer igenom avsnitt efter avsnitt efter avsnitt eller sida efter sida efter sida och ja, jag fokuserar sällan på annat så det är ju mindfulness på ett sätt, men jag är ju inte heller särskilt närvarande i livet utan helt inne i berättelsen på teven. I historien. I fantasin. I huvudet och tankarna. Att läsa en bok en längre stund kan vara avslappnande, och är oftast det även om en är inne i historien, men att kolla på tvserier är verkligen bara njutning för stunden, triggers för hjärnan. Efteråt känner jag mig alltid nästan stressad, som att jag varit i en drömvärld i några timmar. Makes sense? Tänker att det är en kombination av historien i sig och alla intryck från ljud och bild (för att inte tala om ifall en kollar på engelska utan svensk text).

Hur som helst, att läsa böcker som den på bilden ovan ger en helt annan form av avslappning och närvaro. Ja, det blir ju nästan jobb och mer att ta in och förstå än en tjejig tvserie (mvh kollar bara på riktiga tjejserier), men en – eller jag iallafall – fastnar inte i historien på samma sätt. För mig blir det som att jag läser boken och samtidigt applicerar det på mig själv, känner efter i min kropp, reflekterar över om jag varit med om liknande upplevelser, osv. Och jag har insett nu att det ger mig mer återhämtning och vila.

Igår jobbade jag som vanligt och på kvällen hade jag yogaklass på Nordic Wellness. Cyklade till och från jobbet, peppad av cykelturen dagen innan, men höll på att frysa benen av mig på vägen dit och halka omkull i snöovädret på vägen hem så jag vet inte hur medvetet val det var… (Jag var dock väldigt mindful och närvarande när jag cyklade pga kylan och halkan, haha). På bussen passade jag på att träna ytterligare lite mindfulness och skippade både musik och mobil. Bara satt, tog det lugnt, lät hjärnan vila lite. Jag är väldigt bra på att sitta med mobilen hela tiden när jag åker buss (trots att jag blir fruktansvärt åksjuk väldigt lätt) men det är något jag skulle vilja bli bättre på att inte göra och istället bara ta den stunden till att vila.

Efter yogaklassen var det som att någon stack hål på en ballong. ALL energi bara försvann, höll på att somna på bussen hem och däckade typ direkt jag kommit hem. Vaknade imorse och kände mig fortfarande exakt likadan – kunde knappt stå på benen när jag klev ur sängen. Så, jag insåg ganska snabbt att den här dagen skulle göra sig bättre från soffan. Förut kunde jag ha sådana dagar ganska ofta, då jag kände att energin för att fixa sig, ta sig iväg och vara lite social (typ äta lunch i samma rum som någon) var ungefär vad jag hade, vilket betydde att allt annat blev lidande, men nu var det längesedan. En sådan dag är det dock bättre på att fokusera energin på arbetsuppgifterna och skippa de andra delarna, dvs jobba hemifrån soffan i pyjamas hela dagen och inte behöva prata, röra på sig eller fixa sig. Jag antar att det var en eftereffekt av förra veckans alla saker att göra, men synd att den inte kom i helgen när jag hade vilodag istället… Jag kunde iallafall bocka av hela dagens att-göra-lista och dessutom har jag jobbat lite med företaget nu (!!!) (hehe känner mig lagom cool när jag skriver så), fixat några fakturor och lite annan bokföring. Nu ska jag dock bädda ned mig i soffan med en kopp te, lite frukt (eller kanske Mumsfillibabbakaka som jag tror vi har i frysen!) och en bok och hoppas på att energin är tillbaka imorgon.

Mindfulness i vardagen

Mycket prat om mindfulness (och långa texter) blir det denna månad, men jag tänker att det är ett bra sätt att också vara mindful – att reflektera kring det och vad det faktiskt innebär. Har varje kväll skrivit ”dagens mindfulness” i min dagbok för att försöka uppmärksamma de där små valen som jag – förhoppningsvis – gjort medvetet. I söndags var det bland annat att säga nej till att umgås med en kompis (som jag ju egentligen ville träffa) och istället prioritera vila då jag kände mig väldigt trött samt att cykla till och från yogastudion. Lite frisk luft, dagsljus och motion gör alltid gott! Sen såg hela kvällen ut såhär vilket också var ett väldigt medvetet val:

När jag kollar på serier eller läser en skönlitterär bok hamnar jag så djupt i berättelsen att jag liksom tappar lite tid och rum – men inte på ett bra sätt. Jag plöjer igenom avsnitt efter avsnitt efter avsnitt eller sida efter sida efter sida och ja, jag fokuserar sällan på annat så det är ju mindfulness på ett sätt, men jag är ju inte heller särskilt närvarande i livet utan helt inne i berättelsen på teven. I historien. I fantasin. I huvudet och tankarna. Att läsa en bok en längre stund kan vara avslappnande, och är oftast det även om en är inne i historien, men att kolla på tvserier är verkligen bara njutning för stunden, triggers för hjärnan. Efteråt känner jag mig alltid nästan stressad, som att jag varit i en drömvärld i några timmar. Makes sense? Tänker att det är en kombination av historien i sig och alla intryck från ljud och bild (för att inte tala om ifall en kollar på engelska utan svensk text).

Hur som helst, att läsa böcker som den på bilden ovan ger en helt annan form av avslappning och närvaro. Ja, det blir ju nästan jobb och mer att ta in och förstå än en tjejig tvserie (mvh kollar bara på riktiga tjejserier), men en – eller jag iallafall – fastnar inte i historien på samma sätt. För mig blir det som att jag läser boken och samtidigt applicerar det på mig själv, känner efter i min kropp, reflekterar över om jag varit med om liknande upplevelser, osv. Och jag har insett nu att det ger mig mer återhämtning och vila.

Igår jobbade jag som vanligt och på kvällen hade jag yogaklass på Nordic Wellness. Cyklade till och från jobbet, peppad av cykelturen dagen innan, men höll på att frysa benen av mig på vägen dit och halka omkull i snöovädret på vägen hem så jag vet inte hur medvetet val det var… (Jag var dock väldigt mindful och närvarande när jag cyklade pga kylan och halkan, haha). På bussen passade jag på att träna ytterligare lite mindfulness och skippade både musik och mobil. Bara satt, tog det lugnt, lät hjärnan vila lite. Jag är väldigt bra på att sitta med mobilen hela tiden när jag åker buss (trots att jag blir fruktansvärt åksjuk väldigt lätt) men det är något jag skulle vilja bli bättre på att inte göra och istället bara ta den stunden till att vila.

Efter yogaklassen var det som att någon stack hål på en ballong. ALL energi bara försvann, höll på att somna på bussen hem och däckade typ direkt jag kommit hem. Vaknade imorse och kände mig fortfarande exakt likadan – kunde knappt stå på benen när jag klev ur sängen. Så, jag insåg ganska snabbt att den här dagen skulle göra sig bättre från soffan. Förut kunde jag ha sådana dagar ganska ofta, då jag kände att energin för att fixa sig, ta sig iväg och vara lite social (typ äta lunch i samma rum som någon) var ungefär vad jag hade, vilket betydde att allt annat blev lidande, men nu var det längesedan. En sådan dag är det dock bättre på att fokusera energin på arbetsuppgifterna och skippa de andra delarna, dvs jobba hemifrån soffan i pyjamas hela dagen och inte behöva prata, röra på sig eller fixa sig. Jag antar att det var en eftereffekt av förra veckans alla saker att göra, men synd att den inte kom i helgen när jag hade vilodag istället… Jag kunde iallafall bocka av hela dagens att-göra-lista och dessutom har jag jobbat lite med företaget nu (!!!) (hehe känner mig lagom cool när jag skriver så), fixat några fakturor och lite annan bokföring. Nu ska jag dock bädda ned mig i soffan med en kopp te, lite frukt (eller kanske Mumsfillibabbakaka som jag tror vi har i frysen!) och en bok och hoppas på att energin är tillbaka imorgon.

Vegetarisk lasagne

Häromveckan lagade jag en vegetarisk lasagne och nu tänkte jag dela med mig av receptet. Hittade det hos Ica men modifierade det lite. Så, du behöver:

200 g färska lasagneplattor

Till tomatsås
1 schalottenlök eller gul lök
2 klyftor vitlök
1 msk olivolja
500 g krossade tomater
1 tsk strösocker
Valfria rotsaker (jag tog zucchini, palsternacka, rotselleri, morot)
Vita bönor
Grönsaksfond eller buljongtärning
Lite övriga kryddor (paprika, örtsalt, roasted garlic pepper, mm)

Till crème fraiche sås
4 dl lätt crème fraiche
1 dl riven parmesanost
salt och peppar
Ev övriga kryddor

Gör såhär:

1. Sätt ugnen på 225°C.

2. Tomatsås: Skala och skiva eller hacka lök och vitlök. Fräs löken i oljan, tillsätt tomaterna, socker, buljong och kryddor samt rotsaker och vita bönor. Låt det koka ihop 5-10 minuter. Smaka av med mer kryddor.

3. Crème fraiche sås: koka crème fraichen ca 5 minuter. Rör ner osten och smaka av med salt och peppar och övriga kryddor.

4. Lägg lite av tomatsåsen i botten på en ugnssäker form. Varva plattorna med tomat- och crème fraiche sås. Spara lite av den vita såsen och bred över. Strö gärna på lite riven parmesanost eller annan ost.

5. Sätt in mitt i ugnen ca 20 minuter.