You are not a drop in the ocean, you are the entire ocean in a drop

Igår tänkte jag fota en bild per timme, var till och med påväg att ställa alarmet på varje timme för att komma ihåg men jag gjorde aldrig det och det slutade med att jag bara tog en bild – klockan sex på morgonen när jag skulle jobba.

Gick nämligen upp klockan sex igår morse, drog på mig träningskläder som låg framme och började jobba direkt för att kunna sluta tidigare på eftermiddagen. När mamma skulle till tåget cyklade jag till simhallen och tog ut veckans friskvårdstimme. Sen åkte jag till jobbet och kunde med gott samvete gå hem redan 14.30 och ändå ha gjort mina timmar för dagen. Sen uträttade jag lite ärenden inför helgen och cyklade hem. Väldigt oklart såhär i efterhand varför jag skulle gå hem så himla tidigt, men å andra sidan var det väldigt skönt och något jag funderar på att göra oftare ändå. Kanske inte så extremt tidigt alltid, men tidigare än jag gör nu. På kvällen var Emil borta på middag med jobbet så jag kollade Let’s dance men däckade redan kvart i nio i soffan.. Nackdelen med tidiga morgnar (och sena kvällar innan det), men å andra sidan ganska skönt imorse när jag vaknade av mig själv före klockan åtta när klockan skulle ringa. Hade nämligen lovat Julia att ”jobba” lite på Yogahuset där det var gästlärare på morgonens yogaklass. Så klockan halv nio satt jag på balkongen och åt frukost, klockan nio cyklade jag ner till stan i morgonsolen.

Förberedde studion för klass, gick på klassen (som var superhärlig) och stannade sen kvar för en och en halv timmes gongmeditation/gongbad. Hade egentligen tänkt gå på gymmet efter yogaklassen men den var tuffare än jag förväntat mig så det kändes överflödigt. Var istället påväg att cykla hem men sen tänkte jag att om det är någonting som min kropp och själ och sinne behöver så är det 90 minuter att bara få ligga och vila och låta gongen göra sitt.

För den som inte vet vad gongmeditation eller gongbad så är gong ett instrument från öst som används sedan långt tillbaka för att hela och balansera kroppen. Det sägs att ljudet och vibrationerna från gongen hjälper kroppen att slappna av, minska stress och även att hela och läka: ”to regenerate the parasympathetic system, nothing is more powerful than the sound of the gong.” – Yogi Bhajan. Jag har testat någon gång innan och det är en häftig upplevelse och så skönt förutom att jag har någon punkt i ryggen som alltid gör jätteont. Det är inte helt ovanligt tydligen att triggerpunkter och andra smärtor ger sig till känna lite extra när en sjunker ned i den djupa avslappningen samt av vibrationerna från gongen, men det är lite obehagligt. Det var iallafall så skönt att få ligga där och vila och lyssna till ljudet, det blir en helt annan – djupare – avslappning än att tex ligga på soffan och läsa eller kolla på mobilen eller på film.

Sen följde jag med Emils mamma och syster och åt lunch på stan innan jag cyklade hemåt igen. Det blev en ganska lång dag iväg men så härligt! Det är ju Yoga Games i Göteborg den här helgen och jag hade så gärna velat vara där, men detta var ju iallafall second best.

En sak som Mateusz, läraren, fokuserade ganska mycket på var att känna in kroppen, att verkligen lyssna inåt. Det handlar yoga ofta om, och det tjatar jag ganska mycket om i mina klasser också, men det här var ännu mer (eller så var det bara skillnad nu när jag var elev och inte lärare för en gångs skull). Att känna hur fötterna kändes, hur musklerna – muskelcellerna – arbetar för att hitta stabilitet och styrka i olika positioner och vinklar, hur andetaget flödar ut och in i kroppen och hur hjärtat slår. Det var otroligt inspirerande, ett jätteskönt (men så svettigt!) flöde och ett väldigt bra sätt för att bli närvarande i kroppen till 110 procent. Det som verkligen fångade mig (eller okej, allt gjorde det men du fattar) var när han sedan pratade om hur otroligt det är, hur fantastisk naturen är som har skapat kroppen på detta sätt, så komplex, så avancerad, så unik, så uttänkt och välplanerad in i minsta detalj, minsta lilla cell. Tänk på det: hur ditt hjärta slår hela tiden utan att du tänker på det och hur du utan det inte skulle kunna leva. Hur ditt andetag flödar utan att du bestämmer dig för att andas och hur du utan det inte heller skulle kunna leva. Hur dina muskler samarbetar för att röra dig åt det håll och på det sätt som du vill (om du vill testa/känna: börja stående med fötterna något bredare än höftbrett, börja sedan sänka dig låååååångsamt ned, millimeter för millimeter, tills du hamnar på huk, sitt kvar en liten stund med stolt hållning och börja sedan resa dig upp igen, millimeter för millimeter, hela rörelsen ska alltså ta flera minuter bara ned och upp en enda gång – känn hur musklerna i benen, rumpan, fötterna, ryggen, magen jobbar och samarbetar, hur olika muskelceller spänns och slappnar av i takt med rörelsen). Är det inte otroligt?! Kroppen är otrolig och värd att firas, uppskattas, älskas. Hela tiden, dygnet runt. Det handlar inte om hur den ser ut – utan om hur den är, hur den fungerar. Att den fungerar – utan att du behöver tänka på det. Du har ett helt universum inom dig. ”You are not a drop in the ocean, you are the entire ocean in a drop.” 

Ett svar på ”You are not a drop in the ocean, you are the entire ocean in a drop”

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *