Social distancing life

Inför 2020 satte jag – som jag skrev om här – TIME & SPACE som intention. Tyvärr tappade jag det helt innan året ens börjat när det blev mycket plugg och resor och flytt och allt på samma gång. Sen när hela social distansering-grejen kom insåg jag att det var min chans. I veckor fick jag plötsligt den där tiden och utrymmet till allt jag ville: yoga, meditation, kreativitet, naturen, matlagning, bakning…. tid att varva ned, bara vara.

Sen kom april och VFUn blev inställd och istället ”behövde” jag jobba ganska mycket och vips så tappade jag det igen. Fastnade framför ytterligare ett avsnitt av någon tv-serie på kvällarna, slöscrollade alltför länge på mobilen när jag vaknade, osv…. Nu har jag jobbat klart för denna period och i söndags tog jag mig tiden att göra en lång yogaklass, fastän jag hållit igång hela dagen och den spontana tanken var att lägga mig i soffan framför teven. Fastän jag inte skulle hinna kolla på ett avsnitt av serien jag håller på med nu. Fastän det skulle bli lite ”för sent” mot när jag egentligen ville gå och lägga mig. Jag insåg att det inte handlar om att HA tiden, det handlar om att TA sig tiden. Om det var skönt, underbart, precis vad jag behövde? Minst sagt!

Kvällen efter – utan att egentligen tänka på det – började jag plantera om en blomma, två blommor, tre blommor. Plötsligt hade jag spenderat flera timmar med att påta i jorden. Låta händerna bli smutsiga. Låta hjärnan vila från alla stimulin förutom känslan av jorden, och synen av de vackra plantorna. Låta kreativiteten flöda. Sen tog jag fram kameran som legat dammig i en låda alldeles för länge och bjöd in kreativiteten ytterligare och fotade de olika blommorna en lång stund. Nej, jag hann inte några avsnitt av tv-serien den kvällen heller, men i gengäld fick jag så mycket mer av det där jag egentligen vill ha. (Dessutom har jag nu en massa fina bilder som jag bara vill kolla på hela tiden men inte vet vad jag ska göra med, haha).

Efter det har jag flera gånger tagit upp kameran, fotat någon planta här, någon planta där. Redigerat bilder i timmar och även om det innebär skärmtid är det något annat än att fastna i det ändlösa scrollandet på sociala medier.

Förutom att fota blommor har jag också haft tid till att laga mat och baka lite mer och där är mitt problem nu att frysen är nästan full så kan inte baka något mer innan jag ätit lite av det:

Maybe, we are all just walking each other home

Den trettioförsta december 2019 gjorde jag samma ritual som jag gjort de senaste åren, summerade året som varit, reflekterade över året som skulle komma och skrev min intention för det nya året. Jag valde då – helt omedveten om vad som komma skulle – TID OCH SPACE.

Och nu, knappt tre månader senare sitter jag här. Isolerad sedan nästan två veckor tillbaka (frivilligt för att inte bidra till smittspridning samt för att själv inte bli smittad inför praktiken som börjar på måndag, det gick dock sådär eftersom jag ändå blev sjuk häromdagen, men det är en annan femma).

De här nästan två veckorna i isolering har gett mycket tid. Tid till att tänka. På allt möjligt, men framförallt på hur det – trots all osäkerhet, all panik, all ekonomisk kris, all allvarlig sjukdom och dödsfall som absolut inte ska förringas – också finns något positivt i det hela. Varje mynt har två sidor, osv. Det sägs att vattnet i Venedigs kanaler är klarare än någonsin på grund av den minskade mängden båtar, det sägs att luften i Kina är friskare på grund av minskade utsläpp från bilar och fabriker, många väljer naturen framför gallerior och instängda miljöer, osv, osv, osv. Det är som att moder jord plötsligt får en chans att andas. Det är som att vi får en chans att andas. För plötsligt har människor tid. Om ingenting annat, så gav covid19-pandemin oss exakt det: TID. Tid att bromsa, tid att vara, tid att spendera i naturen, tid att hitta tillbaka till oss själva och till det som är viktigt i livet. Tid att prata med nära och kära – på riktigt, tid att visa omtanke och medmänsklighet, till människor omkring oss och till varandra. Människor FaceTimar sina äldre släktingar som sitter i karantän, grannar handlar åt sjuka grannar, Facebook-grupper skapas av studenter för att hjälpa högstadie- och gymnasieungdomar med skolarbete… Världen kommer tillsammans, och som jag läste någonstans imorse: covid19 gör ingen skillnad på människor, ingen skillnad på utseende, kön, hudfärg, kultur, ekonomi eller religion. Det drabbar alla, och det visar att vi är i grund och botten alla likadana.

Jag har under dessa två veckor, förutom att plugga en hel del, hunnit ta en promenad på morgonen och ändå träna senare under dagen, jag har tränat utomhus i naturen – precis så som jag egentligen gillar bäst, jag har spenderat timmar i köket med att laga mat och baka, jag har pratat med vänner och familj, jag har yogat och mediterat, jag har kommit på mig själv med att tänka ”det här vill jag köpa” för att i nästa stund tänka ”nej, jag behöver faktiskt inte det, det är inte viktigt”… Jag har haft TID. Till allt sånt som jag alltid tänker att jag vill göra mer av, som jag brukade göra mer av, men som jag nu aldrig prioriterar, för att något annat känns viktigare just då. Jag börjar långsamt hitta tillbaka hem.

Jag menar inte att alla behöver yoga, stå i köket flera timmar eller vara ute i naturen. Men kanske är covid19-pandemin en påminnelse om att hitta tillbaka till det som är viktigt för oss, viktigt för just dig. Kanske kan covid19-pandemin bli en hjälp för att hitta tillbaka hem.

Kanske är det som Ram Dass sa:

we are all just walking each other home.

Yoga games 2020

Var på Yoga games i Stockholm igår och precis som alltid var det FANTASTISKT. Det här skrev jag på min Instagram igår, tycker det summerar helgen ganska bra:

Idag var en ledig dag i skolan (eller ”självstudier” som det så fint heter), men jag hade en PT-timme bokad 7.30 imorse så någon sovmorgon blev det inte. Sen cyklade jag hem och myste till det i soffan innan jag var på ett möte och sen fick besök av Maja några timmar. Så, så mycket självstudier och plugg har det inte blivit idag, men däremot lite företags-jobb med inspiration från helgen. Plugget tar jag ikapp resten av veckan! Det har varit mycket de sista veckorna och denna kurs (pediatrik och geriatrik) känns ganska enkel, så jag tog en välförtjänst vilodag.

Fall is about letting go of the old to create space for the new

Sommaren, eller iallafall semestern, är nu över och jag har varit tillbaka i vardagen och jobbat en vecka redan. Den här sommaren har varit helt fantastisk och jag tänker inte ens försöka att återberätta allt som hänt men kort sagt så har den varit en äkta sommar med massa sol och bad, en hel del träning – inklusive några lopp! -, vänner och familj, äventyr och aktiviteter och ganska många lata timmar i solstolen med en bok. Har hunnit vara i Dalarna väldigt länge, i Ronneby, i Malmö och i Gimo. Varit på bröllop, 25-årsfest, 50-årsfest, namngivning och begravning. Har njutit massa av naturen och testat lite nya aktiviteter, sett mängder av solnedgångar och badat under dygnets alla timmar. Helt enkelt exakt den sommar jag drömt om och velat ha så länge! Och lite såhär har det sett ut (inser dock att jag varit så upptagen med att leva och njuta av livet att jag inte fotat så mycket som jag brukar, men en del bilder har jag ändå):

Och nu är jag redo för hösten! Exakt vad den kommer innehålla visar sig om någon vecka, men planen och förhoppningen är att jag på ett eller annat vis kommer återgå till skolbänken. Mer om det senare. Dessutom ska jag köra mitt första riktiga triathlon (!!!!) i Stockholm redan nästa helg, springa Tjejmilen helgen efter det, fylla 26 och fortsätta med företaget. Och mycket annat såklart.

Angående företaget så har jag under sommaren utbildat mig till KRAFT-instruktör vilket innebär att jag kommer kunna börja erbjuda personlig träning för den som fått ett fysisk aktivitet på recept utskrivet eller som bara vill komma igång med träningen. Det kommer finnas möjlighet både att träna med mig (i Uppsala framförallt) men också att få enklare träningsprogram att genomföra hemma. Låter det intressant? Skriv en kommentar eller skicka ett mail till hello@josefintrogen.se så pratar vi mer!

Min dag i foton

Igår köpte jag äntligen en Gopro-kamera men har inte lärt mig den ännu så bestämde mig för att testa den lite löpande under dagen idag med ett foto i timmen. Det blev inte exakt varje timme och två vid några timmar men såhär har min dag sett ut:

06.00 drack citronvatten och läste igenom morgonens yogaklass

06.30 på cykeln på väg till yogastudion för att hålla i en morgonklass – älskar att vara ute så tidigt och cykla. Tystnaden, att en är nästan ensam på vägen, soluppgången, den kyliga morgonluften…. (och älskar såklart att hålla morgonklasser och yogaklasser överlag!)

07.00 höll yogaklass, kände själv att det blev ett riktigt skönt flöde och härlig start på dagen! Avslutade morgonen med prat och te med lite härligt folk på studion

09.00 här blev det ett litet längre glapp då jag endast fotade innan yogaklassen och sen på jobbet. Hade dessutom inte så mycket roligt att fota de kommande timmarna så det blev ytterligare ett hopp

12.30 lunch på jobbet – matlåda med rester från lunchen på Gränby i söndags. Fick alltså en så stor portion att den har räckt till tre – för mig – STORA portioner

17.00 tillbaka på Yogahuset för ytterligare en yogaklass

18.00 avslutande shavasana i kvällens yogaklass. Fick mycket positiv feedback efter den klassen – så kul att få höra att klasserna är uppskattade och att det en gör är bra! Även om yoga inte handlar om prestation så kommer gärna prestationsångesten fram när en står där på mattan och leder. Jag försöker tänka att det jag gör är good enough och att folk ju kommer tillbaka vilket är ett bra tecken och att det viktigaste är att vara autentisk och sig själv, men det är ju alltid skönt och kul att få höra att det är – och vad som är – bra också!

19.00 tog mina trötta stackars ben (benpass på gymmet + yogaklass med fokus höfter igår, två yogaklasser med fokus höfter idag + många kilometers (mil?) cykling de senaste dagarna) och satte mig på cykeln hem igen. Möttes av en så fin solnedgång som gav lite energi

19.30 landade på yogamattan för egen praktik. Första på ganska länge och så välbehövligt! Även om jag får den fysiska praktiken till viss del när jag undervisar så får jag ju inte den mentala och spirituella delen och den har jag saknat/tappat bort lite på sistone. Det blev långsamma, mjuka rörelser med fokus på att landa, samt någon armbalans och huvudstående för att det ger absolut snabbast effekt på att känna sig närvarande i kroppen för min del.

Det var sista bilden, sen har jag duschat, ätit kvällsmål och nu ska jag lägga mig. Tänkte nog simma imorgon bitti innan jobbet så det blir en tidig morgon igen men hur jobbigt det än är att ta sig ur sängen så gillar jag det. Hellre det än stressen – nästan ångesten – jag får av att snooza i en timme. Hela dagen börjar liksom fel då, det känns fel, obehagligt i både kroppen och hjärnan, som en väldigt mild ångest. Problemet är att jag oftast inte känner/tänker så när jag väl snoozar utan när jag till slut går upp – vilket betyder att det är väldigt enkelt att snooza trots allt. Men kanske är det som med allt annat i mitt liv (typ) – ju fler gånger jag gör det och inser hur bra jag mår av det (går upp tidigt alltså), desto lättare kanske det blir att göra det igen för att minnet av den känslan blir tillräcklig motivation?! Så funkar jag ju med det mesta, just i stunden kanske jag är omotiverad (tex till träning, jobb, även sociala grejer ibland) men oftast kan bara tanken på att väl vara någonstans/göra någonting, eller minnet av hur det fick mig att känna senast, få mig att ändå göra det. (Och ja det är säkert ganska vanligt, eller jag vet att det är ganska vanligt för det var exakt det jag skrev min C-uppsats om)

Godnatt!

Barnyoga

Idag fortsatte Uppsala Yogar och jag hade som sagt en prova-på-klass på barnyoga innan de vanliga. Det kom säkert 20-25 barn + föräldrar (räknade aldrig exakt) så låt oss bara säga att salen var full! Superkul att så många är nyfikna på yoga, jag tror verkligen att det är toppen för barn – det tränar ju både rörelse, avslappning, kroppskännedom, närvaro, mm. Sen hade jag mina vanliga barnyogaklasser där det var lite lugnare tempo och färre barn. Om ni också är sugna finns mer info här på min hemsida (hur coolt att jag kan skriva det?!) under tjänster.

Nu ska jag hoppa in i duschen och sen krypa ned i soffan med mat och en bok eller serie och inte göra någonting mer på hela kvällen. Det är galet hur trött en kan bli av att leda yoga!