Make your passion your living and you’ll never work another day in your life

Du vet uttrycket att knyta ihop säcken?! Har du någonsin varit med om att det faktiskt sker, upplevt känslan av att säcken faktiskt knyts, att cirkeln sluts, efter åratal av tankar, funderingar, drömmar och jobb? Det har jag. Eller, jag är där nu. Jag kan inte beskriva känslan jag i princip konstant går runt med på ett bättre sätt än så. Det är som sockerdricka som bubblar inombords, som ett stormigt hav som rusar fram i varenda cell i kroppen, som ett fyrverkeri på nyårsafton.

Det är rätt sjukt hur långt vi kan komma bara med tankens kraft (och såklart vara öppen för möjligheter som ges, och våga testa sig fram, och en hel del hårt jobb). Idag har jag nämligen gjort något som jag drömt om ganska länge; jag har för första gången föreläst för (eller snarare haft workshop/samtal med) ett gäng ungdomar om stress och hur vi kan förebygga och hantera stressen. Har haft denna dröm i typ tio år, att få föreläsa och att jobba med ungdomar, men att den skulle slå in nu, ”bara sådär”, en solig måndag i oktober, det hade jag inte trott ens för en vecka sen. Och samtidigt; så självklart, så rätt. Som sagt, säcken knyts ihop. Cirkeln sluts. This is it. This. Is. It.

Jag blev en gång i en förvirrad period över vad-vill-jag-bli-i-mitt-liv tipsad om en övning som gick ut på att skriva ned alla drömmar en någonsin haft på ett papper och sedan vad det var som lockade med de yrkena/drömmarna. Uppgiften var sedan att hitta ett samband mellan de olika faktorerna för att på något sätt hitta exakt det en vill göra och vara i livet. Jag gjorde övningen – jag tror till och med jag har kvar papperet någonstans – och mitt samband var i princip inspirera, instruera och utbilda och/eller kopplat till hälsa på något sätt. Ridlärare, skribent, au pair, socionom, folkhälsopedagog, yogalärare, fysioterapeut…

Till saken hör att jag för inte så många år sedan hatade att prata inför folk. Eller rättare sagt, jag gillade det men jag var alltid sjukt nervös innan och under så till den grad att jag inte hade en aning om vad jag sa. Ändå drömde jag om att föreläsa. Inspirera, instruera, utbilda… Scenskräcken blev lite bättre under studietiden i Kristianstad när grupparbetena nästan alltid handlade om saker en brann för och var påläst inom och på jobbet de senaste två åren har jag ju pratat inför folk stup i kvarten – även på engelska inför nästan hundra personer – utan några problem. Som yogalärare har jag ju också tränat på det och är aldrig nervös inför en klass längre (i början var jag dönervös…) – och förra veckan instruerade jag dessutom hela klassen på engelska pga att det var en icke-svensktalande deltagare där. Åter igen: utan problem. Inspirera, instruera, utbilda… kopplat till hälsa…

Så i torsdags fick jag ett samtal och long story short; idag var jag alltså i Stockholm och föreläste för nyanlända ungdomar om stress och stresshantering via en organisation som heter Stiftelsen Choice. Tanken är att jag ska komma tillbaka fler gånger och prata om andra hälsorelaterade ämnen också. Inspirera, instruera, utbilda… hälsa… Jag har haft den här känslan av att cirkeln sluts i några månader nu, typ sedan jag började fysioterapeututbildningen, men i och med detta blev känslan ännu starkare. This is it. Jag är verkligen på väg nu. Och det handlar inte bara om föreläsningar även om det såklart är en del, det handlar om yogan, om utbildningen och allt vi lär oss där (har snart köpt alla böcker fastän jag typ inte behöver bara för att de är så intressanta så vill ha dem kvar efter kursen…), om framtida yrken och arbetsplatser och arbetsuppgifter som den kommer innebära, leda till, möjliggöra, det handlar om alla tankar och idéer jag har för både den närmaste och långsiktiga framtiden, om att sitta och jobba på ett tåg på väg någonstans i Sverige, om att göra tjejklassikern och träna crossfit, om livet och om att våga följa sina drömmar. Det handlar om känslan inombords, om energin som bubblar som sockerdricka, om att äntligen, efter så många år av sökande, känna att jag har hittat rätt. Hittat hem. This is it. Säcken knyts långsamt ihop nu, cirkeln slut. This. Is. It.

This.

Is.

It.

I guess home is where your heart is, after all.

Incredible change happens in your life when you decide to take control of what you do have power over instead of craving control over what you don’t

För tre år sedan ganska exakt, började jag fundera på att söka till Fysioterapeutprogrammet istället för det jag då läste. Efter lite tänkande bestämde jag mig ändå för att läsa klart folkhälsovetenskapen först och fundera på resten sen. Var på ett studiebesök på fysioterapin på falu lasarett och inspirerades men skulle fortfarande göra klart sista året först. För två år sedan hade jag sökt till programmet (nyligen utexaminerad folkhälsopedagog) och blev antagen som nionde reserv. Dagen innan hade jag fått mitt nuvarande jobb och jag valde arbetslivet istället för studierna. Nu, ytterligare två år senare, har jag återigen sökt, våndats och äntligen (!!!!) blivit antagen igen. Kontoret ska flytta till Stockholm och även om jag gärna jobbat på idrottens hus där vi ska sitta, så vill jag inte pendla. Jag insåg att det var tecknet jag väntat på. Det är dags nu. Så på måndag återgår jag alltså till skolbänken och blir student i tre år igen. Det är med lite skräckblandad förtjusning jag gör detta, men jag tänker att den bästa tiden för att göra något sånt här ändå är nu, jag blir ju inte yngre. Ju fler år jag jobbar, desto svårare blir det att vara student igen. Och jag har velat göra det i över tre år. Så länge har jag nog aldrig funderat och drömt om att göra en sak och sedan faktiskt gjort det – det brukar antingen ha tagit mig bara ett par veckor från tanke till handling eller ha runnit ut i sanden och ersatts av nya drömmar ganska snart – så det borde ju betyda att det är rätt.

Resten av livet då?

Well, jag kommer fortsätta på mitt nuvarande jobb på timmar tills en ersättare kommer in för att inte lämna dem i sticket (klurigt med uppsägningstid när man inte kommer in förrän i slutet av augusti……) och för att dryga ut kassan och studiemedlet en aning.

Kommer fortsätta med yogaklasser på Nordic Wellness, på tisdagar framöver, samt hoppa in lite i receptionen och kanske på andra klasser vid behov. (All erfarenhet är bra erfarenhet, jag älskar att vara på gymmet och alla kronor är välbehövliga som student!)

Dessutom kommer jag köra en omgång med ungdoms/tonårsyoga på Yogahuset med start i oktober vilket ska bli så himla kul! Barnyogan var mysig men magkänslan sa att ungdomsyoga vore ”bättre”. Jag vill kunna ha lite djupare teman och intentioner i klasserna, kunna prata om det vi testar, vilket ju är lättare med lite äldre barn/ungdomar. Och den åldern är ju dessutom otroligt känslig och perfekt för att lära sig, testa på och upptäcka närvaro, kroppsmedvetenhet, rörelseglädje, avslappning, självkänsla och allt annat som yogan för med sig. Så för dig med barn mellan ungefär elva och sexton år (något flexibelt beroende på ungdomens mognad) – stay tuned så kommer mer info vilken dag som helst!

Slutligen, drömmen vore att även kunna jobba lite mer med företaget. Kanske hålla någon workshop eller klass på skola eller idrottsförening precis som i höstas, ha någon kund som vill komma igång med träning, osv. Vi får se vad livet har att erbjuda och vad tiden räcker till för, men en sak är säker; precis som jag skrev i ett inlägg när jag varit på studiebesök på fysioterapin för tre år sedan; incredible change happens in your life when you decide to take control of what you do have power over instead of craving control over what you don’t.

Take time to make your soul happy

Igår började jag dagen med yoga på balkongen i morgonsolen, vilket var helt fantastiskt!

Sen jobbade jag och vi hade heldag med att rensa mail, datorer och servrar inför GDPR samt arbete med den kommande verksamhetsplanen. Efter jobbet skyndade jag till Decathlon, köpte lite cykelkläder och saker för att simträna så nu är jag redo för både Tjejvättern och Vansbro tjejsim! Sen skyndade jag vidare hem, åt mat och cyklade till Stenhagen för yogaklass. Det kom en person, men på samma sätt som det är bra för en deltagare att vara ensam så var det bra träning för mig. Det blir ett annat – djupare – sätt att instruera när det är bara en person.

Sen kom mamma på kvällen och sov här (vilket jag kan ha glömt tills hon ringde när jag var på Decathlon och frågade när jag skulle komma hem från yogan, haha). Imorse lyckades jag vara på jobbet liiite tidigare igen (trots att vi åt frukost OCH att jag cyklade långsamt bredvid mamma som gick ner till stan) och har gjort ekonomi i princip hela dagen. Efter jobbet cyklade jag direkt till Botaniska trädgården för att hålla barnyoga. Supermysigt och kul! Det kommer bli tre gånger till nu i början av sommaren; 7, 14, 28 juni, och kanske fler efter semestern beroende på livet.

Avslutade dagen med att stanna kvar på Julias svinjobbiga – men såklart väldigt roliga – yogaklass. Det märks att jag tappat min egen praktik en del på sistone, det är en helt annan sak och inte lika jobbigt att instruera. Dags att börja igen (när jag nu ska hinna det, har ju en hel del annan träning jag också vill göra……).

Nu: sovdags och imorn är det fredag och på söndag åker jag till Nice!! Såhär såg det ut senast vi var där:

Family time

Har som sagt haft familjen på besök i helgen. Tess och Melvin kom redan i torsdags och på fredagen var Melvin med mig medan Tess jobbade. Jag jobbade halvdag hemifrån (gick upp redan halv sju och började jobba direkt så den där halvdagen var tidigt avklarad!) och sen åkte jag och Melvin till Fyrishov och badade hela eftermiddagen. Många åk i rutschkanorna blev det, men det var kul och mysigt att få umgås sådär. Sen kom pappa och Tess och vi hade myskväll med plockmat och prat.

I lördags vaknade vi ganska tidigt, åt frukost och myste med lite film. Sen tog vi en tur ned till stan, kikade i lite affärer, lekte i Pelle Svanslös-lekparken och fikade på Storken (älskar Storken!! <3). Efter middag och mer mys här hemma gick vi till Emils jobb och lekte på skolgården en stund innan vi spelade spel nästan hela kvällen lång och idag vaknade vi återigen tidigt (det blir så när en har en sjuåring i samma rum), jag cyklade till Årstahallen och handlade och så åt vi våfflor till frukost. Sen åkte pappa och Melvin hem och jag och Tess gick till Gränby. Shoppade lite (jag köpte bara nödvändigheter som torrschampo och ny BB-cream eftersom det tagit slut, har fortfarande en budget att hålla och ingen plats för onödig shopping) och åt lunch. Det har varit så mysigt att ha dem här, vi ses ju inte så ofta längre när vi bor i olika delar av landet…

När hon åkt hem satt jag en stund på balkongen och fixade lite administrativt med företaget, sen tog jag en cykeltur. Skulle egentligen bara cykla till Mediamarkt och kolla på en actionkamera som jag är sugen på, men det var så skönt så jag cyklade längre, kom på att jag skulle kolla efter en ny cykel på XXL  (behöver en ny till Tjejvättern) och när jag kom till Mediamarkt hade de stängt… Så det blev varken kamera eller cykel, haha. Sen har jag storstädat lägenheten och fixat det riktigt fint. Det är kanske inte världens roligaste att städa, men det är ändå något tillfredsställande i att göra det, speciellt när det är ganska stökigt och skitigt innan. Såhär fint är det på byrån nu, skylten/tavlan har jag fått av mamma och den turkosa krukan fick vi i inflyttningspresent av pappa och Tess (jag hittade den på Myrornas igår men köpte den inte pga inte i budgeten även om den var billig, men så sprang Tess tillbaka och köpte den och gav den till mig). Nu har jag försökt mig på deklarationen (inte enkelt med eget företag…..) och ska läsa/bläddra några sidor i någon bok innan jag sover. Siktar på att fortsätta med tidiga morgnar, på jobbet eller med träning. Den här veckan är det ju dessutom kortvecka, tre och en halv arbetsdag bara! Sen åker jag hem till Dalarna och åker skidor och njuter av vårvinter (hoppas jag) och umgås med andra delar av familjen.

Den bästa träningen är den som blir av

I söndags hade jag sista barnyogan som sagt och igår hade jag klass på NW som vanligt. Imorse hade jag sedan lovat/bestämt/planerat att hålla morgonklassen på Yogahuset så blev lite färre timmars sömn inatt, 05.30 ringde klockan! Dock vaknade jag rätt utvilad, gjorde mig klar i lugn och ro och cyklade sen i soluppgången och med vårkänslor (ganska varmt och fågelkvitter tex) till studion och då kändes det inte så jobbigt med några färre timmars sömn. Det var superhärligt att hålla klassen, älskar att vara på Yogahuset och alla fina människor där! Resten av dagen var jag förvånansvärt pigg och fokuserad jämfört med de senaste veckorna så insåg att tidigare morgnar, att kliva upp direkt och ta det lugnt på morgonen samt få in någon form av motion innan jobbet (cykel till jobbet och några minuters yoga minst, men gärna mer än så) kanske är nyckeln till att ha mer energi. Tåls att testa! Nu när solen går upp redan vid sex-halv sju så är det ju ändå lite lättare att ta sig upp än tidigare.

På eftermiddagen tog jag ut min friskvårdstimme och gick tidigare för att hinna åka skidor innan solen gick ned och det var heeeeeelt fantastiskt! Inga vidare spår så varken tekniken eller konditionen fick väl jobba sådär supermycket, men kroppen fick D-vitamin och rörelse och hjärnan fick endorfiner och dopamin och allt sånt där och det räcker gott och väl! Träning behöver inte alltid vara stenhårt och supersvettigt. Ibland är det viktigare med bara någon form av rörelse och att göra det en tycker om!

Barnyoga

Idag fortsatte Uppsala Yogar och jag hade som sagt en prova-på-klass på barnyoga innan de vanliga. Det kom säkert 20-25 barn + föräldrar (räknade aldrig exakt) så låt oss bara säga att salen var full! Superkul att så många är nyfikna på yoga, jag tror verkligen att det är toppen för barn – det tränar ju både rörelse, avslappning, kroppskännedom, närvaro, mm. Sen hade jag mina vanliga barnyogaklasser där det var lite lugnare tempo och färre barn. Om ni också är sugna finns mer info här på min hemsida (hur coolt att jag kan skriva det?!) under tjänster.

Nu ska jag hoppa in i duschen och sen krypa ned i soffan med mat och en bok eller serie och inte göra någonting mer på hela kvällen. Det är galet hur trött en kan bli av att leda yoga!