Second year

Och där har vi börjat andra året, tredje terminen, på fysioterapeutprogrammet. Just nu läser vi en kurs som handlar om mobilisering och rehabilitering efter operationer (medicinska eller ortopediska) för att förbereda inför höstens praktik. Utöver det är vår klass ansvariga för terminens nollning vilket innebär massa roliga aktiviteter (och en del party). Det känns superkul att vara tillbaka, och kul att få göra massa praktiskt redan nu som man verkligen känner att man kommer ha nytta av redan om en månad (!!!).

Jag fick – tack och lov – min praktik i Uppsala på Akademiska Sjukhuset. Kommer bli så spännande att få vara där under fem veckor, och är så glad att få bo kvar hemma och inte behöva flytta iväg till Visby eller något liknande under så lång tid.

Och sedan jag senast skrev har jag hunnit vara i Dalarna och njuta av sista sommardagarna med sol och bad och båt (och så. fina. solnedgångar!!), vänner och familj, en ridtur, mm, springa Tjejmilen med mamma som sig bör och fixat ett balkongbord av en lastpall – och säkert massa annat såklart.

Self care

Imorse vaknade jag med en ångest jag inte haft på väldigt länge – sådär som det gärna blir när man (jag) kört på lite för hårt lite för länge. Efter en stund på yogamattan i ett försök att lindra den gjorde jag det (för mig) enda rimliga en sådan dag: avbokade alla planer för dagen, bäddade ner mig på soffan med en kopp te, fulgrät hysteriskt i en timme, läste böcker, sov och sen lite rörelse när kroppen längtade efter det. Det blev nästan fyra mil på cykeln men helt utan krav på tid, distans eller prestation utan bara fokus på att ge kroppen det den är skapt för och den bästa medicinen som finns. Åt lunch och spenderade resten av dagen i soffan också, lika som jag ska göra resten av kvällen så är förhoppningsvis imorgon en bättre dag.

för visso en gammal bild men ungefär såhär har dagen sett ut (förutom att jag läst andra böcker)

Summertime

Nu var det ett tag sedan jag skrev igen. Sedan sist har jag jobbat en hel del, badat en massa, varit i Tansen, varit i Ronneby två gånger, Malmö en natt, Falun några gånger, fått besök från Schweiz, simmat Vansbro kortsim, haft möhippa för Josefine och sen varit brudtärna när hon och Anders gifte sig en galet varm dag i juli, tränat en del men också varit sjuk och tagit det lugnt, och mycket annat. Nu har jag äntligen några veckors ledigt innan skolan börjar i höst, men såhär har sommaren sett ut (det lilla jag fotat, har varit dålig på det i år):

En härlig dag vid Trollsjön i Tierp – fantastiskt ställe!

Älskar möhippa! Så kul att umgås massa kompisar en hel dag och göra roliga saker. När det dessutom är för en av ens bästa vänner blir det ju också lite extra speciellt!

Detta ställe! Två dygn här utan mobil eller kontakt med omvärlden var så välbehövligt!

Klarade Vansbro kortsim och därmed en svensk klassiker – korta!

Om möhippa är härligt så är ju bröllop ännu härligare! Jag träffade Josefine hos frisören vid 7.30, och kom hem vid 5.30 nästa morgon men var inte ens trött för jag var så exalterad efter dagen och natten… vilken grej att få vara med – och till och med stå bredvid dem fram i kyrkan – när två av ens bästa kompisar gifter sig och sen få fira tills solen går upp!

Fick som sagt besök från Schweiz en dag och det kändes precis som igår fastän det var 7 (!!!) år sedan jag var där.

Hade en härlig söndagkväll med pizza och kvällsbad och långa samtal om livet med en kär vän.

Såklart har inte livet varit guld och gröna skogar dygnet runt, men de där jobbiga stunderna med sömnlösa nätter eller breakdowns pga stress och trötthet fastnar ju inte på bild. Och även om det kanske på sätt och vis spär på bilden som ofta syns i sociala medier att allt är ”perfekt”, så väljer jag ändå att fokusera på och minnas alla de bra sakerna och stunderna i första hand. Det gör ju livet lite roligare än att minnas det sämre.

Vätternrundan 100

I söndags cyklade vi alltså Vätternrundan 100km (aka Kortvättern). Jämfört med i år var förra årets Tjejvättern (samma bana men dagen innan och för bara tjejer) a walk in the park. Det blåste uppemot 20m/s i vindbyarna (och det är många vindbyar när man cyklar på de öppna slätterna längs med Vättern), regnade störtskurar emellanåt och redan vid första depån efter 33km var jag helt sopslut och började känna av mina knän. Mitt mål från början var under fyra timmar, det ändrades sedan till att slå förra årets tid (4:43) och sedan till att bara ta mig i mål. Slutresultatet blev 4:25 vilket helt klart får ses som godkänt. Det bra med att cykla Vätternrundan 100km istället för Tjejvättern var att Halvvättern gick samma dag och till stor del samma bansträckning förutom en extra runda på fem mil, så det fanns många klungor att hänga på och ta hjälp av. Utan dem som drog i motvinden hade tiden blivit mycket sämre och orken ännu lägre.

Hur som helst, nu är 3/4 grenar i andra Tjej- (eller kort- det är ju samma) klassikern klar och bara simningen återstår. Det enda jag är orolig inför där är vattentemperaturen – är det kallt blir det ju riktigt jobbiga 25-30 minuter. På tal om kallt vatten, såhär fint (men riktigt jäkla kallt) var det när vi tog ett kvällsdopp i Vättern innan läggdags på lördagen:

Det är ändå något speciellt att ta ett dopp i en kall sjö, knata tillbaka upp till stugan och krypa ned under det varma täcket, somna med fönstret öppet och vakna till ljudet av fiskmåsarna. Precis som när vi var små och var i stugan i Tansen (eller för den delen hemma i Mockfjärd bara). Det är nog det jag saknar mest här i Uppsala – sjöar nära för spontana bad.